Söndagsångest

Har världens söndagsblues.
Vet egentligen inte varför för jag är fan ledig måndag och tisdag så jag kan ju inte ha noja för att jobba. Emma borde komma hem om ett par timmar och det borde väl lätta lite då.. Vill ha sällskap.

Fick reda på av mamma idag att farmor har försökt ringaa mig för tydligen har hennes systers man gått bort. Alltså borde jag gå upp och trösta henne lite men shit vad jag inte vill. Känns inte som det finns nån ork i mig att försöka deala med döden idag också. Kommer bara bli ännu mer blå då.

Dödsryckningarna i låret fortsätter också. Börjar irritera mig ganska kraftigt nu.